Skriva nåt

Det har aldrig funnits ingen stor ide bakom de här blog. Den här iden är stor: jag ska då och då skriva nåt på samma vis som jag skriver låtar. Direkt och snabbt.

Av svenska språket och mina kunskaper kan jag säga (tyvär), att en dag på jobbet skrev jag en brev på svenska och frågade om en kollega om hon kunde läsa de över om de fanns nånting att göra om. Och de fanns. Typ en sats av ord (kan inte komma ihog hur man säger "lause" :)) var rätt. Så här vi går, ordboken i hyllan.

Trotts de här, för nån orsak älskar jag att skriva, tänka och sjunga på svenska. Märk till att orden prata hänger inte med där för nån orsak. Men jag förstår andra åsikter också. Jag minns när en kompis i skola var tvungen att översätta orden "koserier" och kom upp efter en minut på finska med vad översatt tillbaks till sverige skulle vara "ko serier". Och läraren som frågade en kille "Hur säger man: minä pelkään opettajaa [jag är rädd av läraren]"?" => vart ska man gå?

Om man vill ha nåt snabbt och direkt, så borde man ha de färdigt i tio eller femton minuter. Till sist ska jag tillbaks till en minne när jag var tio och bodde i Norrköping. De var vinter och vi var ute på bakken med skolan, de var idrot tror jag men vi görde inget som liknade idrot. Kastade bara snö och sånt. Jag minns att det var en lekbråk och i mitten knuffade jag en flika på, du vet, under huvuden, över magen. Hon stod där och tittade, kunde inte säga inget, inte för att hon trodde jag hade gjort de för jag är en svin (jag tror jag var de inte då), utan för att hon kunde inte tänka sig att de skulle ha hänt så. Jag var tio, och tänkte inget om faktan att hon, tolvårig, hade vad man kallar bröster.

Vad menar de? Vet inte. Alla såna saker får mig att älska att skriva, tänka och sjunga på svenska. En dag kanske också prata, får ses.